..... helt ovetandes om vad Matte planerat, ligger jag här och sover efter nattens äventyr.
Tittar med ena ögat då Matte kommer in i rummet och ser att hon tagit med sig transportburen.
Jag hade ingen brådska utan lät henne sätta ner den i rummet, men då jag hörde att hon skramlade med godisburken och kastade in några gobitar in i buren, då gick jag in för att äta dem.
Då stängdes dörren och jag blev upplyft och utburen till bilen.
Men jag är ju väluppfostrad så jag sa inte ett knyst.
Protesterade bara lite när Matte parkerat bilen och sa att hon skulle gå och lösa en parkeringsbiljett och jag fick vänta kvar själv i bilen. Nåja, det löste hon ju snabbt. Sen bar hon iväg med mig och sa att det var dags för den årliga vaccinationen (men det hade jag ju redan räknat ut, för jag åker ju bara bil då det är veterinärbesök på agendan) .
Väl inne i foajén hos veterinären då började jag jama högt och ljudligt - det klart att man måste avisera sin ankomst och snabbt få komma in i ett undersökningsrum.
När vi kom in i rummet så öppnades luckan på buren, men då vägrade jag gå ut.
Så det blev för dem att lyfta av taket på min bur, jag låg snällt kvar där och fick min spruta.
Sen sattes taket på igen och allt var klart.
Matte betalade och vi åkte hem.
Väl hemma var jag vrålhungrig - det tar verkligen mycket energi att åka på utflykt.
Resten av eftermiddagen slappade jag på olika ställen.
Nu klarar jag mig till nästa augusti.
.jpg)
