... förra veckan "skrämde" jag Matte.
Jag kom inte in på kvällen som jag brukar, utan behagade komma in runt kl 04.30
Kan säga att Matte var glad att jag kom in, hon grälade bara lite på mig och undrade var jag hade varit.
Men ni vet jag orkade inte lyssna på det utan kröp nära hennes ben och somnade.
Det hade varit en tuff natt, så tuff att jag blivit av med mitt halsband, men Matte hade ett nytt i reserv så det satte hon på mig innan hon gick till jobbet.
När hon kom hem till lunch så låg jag fortfarande kvar och sov.
Imorgon fyller jag två år, jag är en stor kille nu - fast Matte verkar ha en annan åsikt.
Alltid oroligt när en katt inte kommer in som vanligt. Nu gick det ju bra och Trassel sov gott och länge där i mattes säng.
SvaraRaderaOch här är Assi borta igen, snart två veckor. Försöker tänka att han lever livet och väljer själv hur han vill ha det, men han saknas enormt. Så förstår din oro när Trassel bryter från rutinerna. Klart han sov länge när han vänt dygnet, kan väl vara så att detta är den nya rutin på vår och sommar kanske?
SvaraRaderaSå glad att vi bara har innekatter som inte smiter iväg numera, fast visst var det fint för dem att kunna hålla sig undan lite, de blev ju alltid välkomnade hem med lite extra kärlek. :)
SvaraRaderaMjau.
Ack ja, så oroligt det var när vår Maja var borta längre stunder. Sååå skönt när de kommer tillbaka! Han trivs bra i din säng <3
SvaraRaderaKlart man blir ängslig när inte en familjemedlem kommer hem till läggdags!
SvaraRaderaTänk om Trassel kunde prata. Då skulle du få veta vad han har gjort för att bli av med halsbandet. Men han var ju tack och lov oskadd, så om han har fajtats med en annan katt gick han segrande ur striden i alla fall...
SvaraRaderaJag menar Trassel är ju en del av familjen. Och det är ju samma sak när ens tonårsbarn inte kommer hem. Då oroar man sig...
Två år redan. Minns ju när han var en bebis, nu är han fullvuxen - kroppsligt i alla fall. Stort, stort GRATTIS till din lilla älskling:-)
Jag hoppar in här och får lite go kattsnooze. Mjau!
SvaraRaderaSå skönt att du kom hem igen för jag förstår att din matte blev orolig. Då närmar sig födelsedagen. Hoppas det vankas godsaker i morgon :D
SvaraRaderaHa en fin kväll!
Slyngelåldern kanske är nu, fast det verkar lite sent...men våren får väl oss alla att leva upp och njuta av livet, gäller även kissemissar. Förstår dock mattes oro, tur att han hittade hem igen...kram
SvaraRadera